|
(Totalt 3481 inlägg) |
 |
|
| Han satt tyst och kollade rakt fram. Han märkte inte när tårarna sakta började att rinna honom och han tog mjukt hennes hand. "det är inte ditt fel" sa han lågt och blinkade matt till. |
|
|
|
|
| Hon såg ner på sin mage där det döda barnet låg och sjönk gråtandes ner på knä. "snälla förlåt mig.. jag kunde inte..skydda " |
|
|
|
|
| Han ryckte till svagt och sekunden senare var dem i deras kammare där han tyst sjönk ner på sängen bakom sig. |
|
|
|
|
| "snälla kan du oss hem?" undrade hon sorgset och försökte hålla borta en våg av tårar till. Allt kändes som i en dimma. |
|
|
|
|
| Han bleknade kraftigt och kände hur både hjärtat och hans andning slutade. Han stod bara som ett tomt skal och såg frammåt. Vad hade hon sagt? |
|
|
|
|
| Hon svarade inte. "Han..dödade barnet" hennes röst var ihålig. Hon kände sig så värdelös över att inte kunnat beskydda sitt eget barn och nu fick hon betala dyrt för det. |
|
|
|
|
| "Det är okej nu" sa han lågt och höll bara armarna om henne. Ett tag stod han stilla med henne. "Ska vi gå hem?" sa han sedan frågandes. |
|
|
|
|
| När Fredric inte var mer än en hög med aska kastade sig hon om Eco. Samtidigt som hon grät försökte hon berätta vad han gjort. Men hon kunde inte få fram ett ord. |
|
|
|
|
| "Okej" sa han och lät elden sätta sig på mannen som skrek av smärtan från elden. Sakta spred sig en doft av bränt kött och han såg hur mannen sakta brann upp |
|
|
|
|
| Tog Ecos hand och såg efter mannen. "Han förtjänar inga sista ord.. Döda honom" hennes röst var nästan ihålig. Han hade tagit ifrån henne hennes barn och det skulle han få betala med att själv dö. |
|
|
|
|
| Han såg kallt frammåt mot mannen innan han såg mot fair och räckte henne ena handen som hjälp upp. "Några sissta ord?" sa han sedan och såg rasandes mot mannen som desperat försökte fly. |
|
|
|
|
| Hon såg upp när hon kände den svarta eldens närvaro. Eco var påväg. "Dina minuter i livet är räknade Fredric" Hon reste sig upp och såg på honom med blick så svart hat och ondska att den skulle kunna bränna sig igenom honom. |
|
|
|
|
| Han skulle precis greppa henne när en stor svart låga dök upp mellan honom och henne. Han hoppade bakåt och svor lågt. Det här var nytt. Men sakta såg han hur någon annan började ta form inne i elden. Eco ... och han verkade lagom glad just nu. |
|
|
|
|
| Hon landade på golvet med en lätt duns. Det värkte i hennes mage efter barnets död. Hennes huvud hängde så håret täckte hennes ansikte som numera var blöt av tårar. |
|
|
|
|
| Han greppade henne argt. "Och vill du se din älskade igen är det bäst att du lyder" väste han och slängde iväg henne så hon for till golvet. |
|
|
|
|
| Hon smällde till honom på käften när han kysste henne och backade undan. Hon spottade honom i ansiktet. "Rör mig igen och jag lovar att du kommer få ett mer tilltyglat ansikte" |
|
|
|
|
| "Om jag inte dödar dig, låter dets död vara utan hämnd. Jag tror fair, att det är du som har förlorat" sa han och kysste henne. |
|
|
|
|
| Försökte gå förbi honom men han hindrade henne. "Jag kommer alltid försöka fly och slås för att ta mig härifrån." Hon såg honom i ögonen. "Du har redan förlorat" |
|
|
|
|
(Fredric)
"Åh det ..." mer hann han inte innan han kippade efter andan för sparken. Han stod sekunden senare framför henne. "Om du kommer här ifrån är vad du menar och jag har ingen sådan tanke" sa han morrandes. |
|
|
|
|
| Hon försökte knuffa undan honom men han var för stark och när han rörde vid henne kände hon hur barnet i henne dog. Ett hjärtskärande skri lämnade hennes mun och tårarna började rinna ner för hennes kinder. Ilskan gjorde henne blind och hon fick nya krafter att slå undan honom. "Du kommer dö en lång och plågsam död" fick hon fram. Hennes blick var svart när hon sparkade till honom och sprang mot dörren. |
|
|
|
| Sida 3/175 « föregående | nästa » gå till:
|
|
| |
 |
Reklamfri hemsida | Gratis forum | Gratis gästbok | Administration | Integritet | Villkor
|